Hundarnas Drottningholm
Nespelina, Don-Don och Turck är några av de åtskilliga hundar som sprungit runt i Drottningholms promenadvänliga park. Hundar har länge varit en viktig del i de kungligas liv. Hedvig Eleonora och hennes son Karl XI var så förtjusta i sina fyrbenta vänner att de lät David Klöcker Ehrenstrahl föreviga dem. Porträtt som kom att pryda slottets gallerier.
Om Johan III:s hustru Katarina Jagellonica, som Drottningholm är uppkallat efter, ägde några hundar är inte känt. Men jakter, där hundar utgjorde en naturlig del, var ett återkommande inslag i Vasahovet. Drottning Katarinas slott brann ner 1661, varvid drottning Hedvig Eleonora raskt lät bygga ett nytt slott, vilket i stort sett är det vi ser idag.
Att måla djur låg långt ner på skalan, men entreprenören David Klöcker gjorde med bravur även detta åt Hedvig Eleonora och hennes son Karl XI.
Adlades Ehrenstrahl
Redan tidigt 1660-tal fick Hedvig Eleonora kontakt med den tyske målaren David Klöcker, precis hemkommen från Rom där han lärt sig att måla i romersk barockstil. Många av uppdragen som han fick var dock att avbilda djur. Vid denna tid fanns det en värdeskala för konstnärernas motivval – det finaste var att avbilda allegorier eller mytologiska motiv samt porträtt av berömda personer. Att måla djur låg långt ner på skalan, men entreprenören David Klöcker gjorde med bravur även detta åt Hedvig Eleonora och hennes son Karl XI. Han uppskattades så stort av kungafamiljen att han adlades Ehrenstrahl.
Hundhalsband med kungligt monogram
Många av kungafamiljens hundar finns avbildade – man kan se olika tavlor med små spanielhundar och mopsar med namn som Nespelina, Don-Don och Gredlinetta. Kungafamiljen flyttade runt och bodde även på andra slott, bland annat Ulriksdal där den lilla spanieln Courtisan ligger begravd i slottsparken. Vid denna begravning skrevs det även en liten avskedsdikt av hovskalden Erik Lindschöld. Karl XI hade en vinthund, Griep, som troligen hade fått sitt namn för att han var skicklig på att apportera. Hunden Fortun var en vallhund av settertyp med inslag av collie. Hunden Turck var mycket omtyckt större vit jakthund med sandbruna fläckar. På denna hunds porträtt ser man att han bär ett hundhalsband med guldglänsande monogram CRS – Carolus Rex Sueciae.
Karl XI:s käraste kamrater
Karl XI:s hästar, som enligt källor var hans käraste kamrater, blev också avporträtterade i stora helfigursmålningar som inte mäter mindre än 270 x 250 cm. Många av dessa djurmålningar hängde i gallerierna på Drottningholm.
Lovisa Ulrika, som 1744 gifte sig med Adolf Fredrik, ägde små mopsar, men dessa hundar saknar kända avbildningar och är därför mindre framträdande i historien.
Enligt 1736 års inventarium hängde det exempelvis 23 hästporträtt, varav 20 i orangeriet. Efter att Nationalmuseum övertaget samlingen 1866 flyttades en del av tavlorna från Drottningholm och fördelades mellan Strömsholms slott och Gripsholms slott.
Lovisa Ulrika, som 1744 gifte sig med Adolf Fredrik, ägde små mopsar, men dessa hundar saknar kända avbildningar och är därför mindre framträdande i historien. Sonen Gustav III och hans syskon växte alltså upp med hundar. Carl Gustav Tessin, som var kronprins Gustavs lärare under en period, lär ha guidat runt sin adept i gallerierna på Drottningholm där som sagt många av Ehrenstrahls djurmålningar hängde.
Promenadvänlig park
Efter att Gustav III tagit över Drottningholms slott 1777 lät han Carl Magnus Piper anlägga en så kallad engelsk park. En sådan park är till skillnad från en barockpark mindre symmetrisk och mer anlagd så att parkens besökare skall upptäcka saker och gärna bli något överraskade när de promenerar runt. Dessa promenader kunde också innebära att man åkte häst och mindre vagnar längs de anlagda vägarna. En engelsk park är precis lika planerad som en barockpark, men här har man planerat efter siktlinjer från en plats till en annan. Man skall stå vid en plats och kunna se bort mot något som man blir intresserad att ta sig till för att undersöka närmare, kanske ett Götiskt torn eller ett hus som liknar ett antikt tempel. Sådana så kallade folier (franska för fåfängor, vilket det ibland också kallas) finns det gott om i Drottningholmsparken.
Ön kallas numera informellt för hundön, eftersom man där har tillåtelse att låta sin hund springa runt utan koppel.
I parken finns det även ett system med dammar och öar, som anlades för att dika ut en sankmark. Sankmarken förvandlades till ett populärt promenadområde, där man kunde beskåda sjöfåglar. Exempelvis byggdes på ön Svanholmen ett särskilt svanhus, där parkens svanar kunde bo vintertid.
Hundön
På en annan av öarna, Ormholmen, har man på senare tid öppnat dörrarna för andra djur. Ön kallas numera informellt för hundön, eftersom man där har tillåtelse att låta sin hund springa runt utan koppel. Man kommer dit via två broar med grindar. Väl ute på ön ger den naturliga avgränsningen en härlig frihetskänsla för både hund och människa. Behöver man väderskydd finns det en paviljong där man kan sitta ner tillsammans med sin hund. På toppen av paviljongen finns det en vindflöjel i form av en hund, som Kungens hund Brandie stått modell för ….
Toppbilden: Hedvig Eleonoras hundar Nespelina och Don-Don, porträtterade av David Klöcker Ehrenstrahl. Foto: Nationalmuseum