
Stormakt, barock och bataljer
“Fulla af lif, anda och eld”. I stormaktstidens Sverige förde Karl X Gustav krig under större delen av sin regeringstid. Och hans drottning sparade inte på krutet när hon uppförde barockslottet Drottningholm.
Drottningholms slott visar stormaktstidens slottsprakt, här finns några av Europas främsta barockmiljöer.
Här finns också minnen av stormaktstidens krigiska bedrifter. I Karl X Gustavs galleri visas krigen mot Polen och Danmark under 1650-talet. Konstnären Johan Philip Lemke utförde tio bataljmålningar efter generalen Erik Dahlbergs dokumentära skisser.
“fulla af lif, anda och eld”
Målningarna visar en trogen realism i landskapsscenerier, militära stridsscener och individuella öden. Slottsarkitekten Tessin d.y. beskrev Lemkes bataljmålningar som “fulla af lif, anda och eld”.
På en av målningarna, ovanför dörren på den bortre kortväggen, syns kung Karl X Gustav till häst, när han blickar ut över Stora Bält.
Tåget över Stora Bält
Karl X Gustavs kanske mest kända bravad, tåget över Stora Bält den 5 februari 1658, skildras i en av fönsterväggens målningar.
1600-talet var det kallaste århundradet under den lilla istiden och vintrarna i Skandinaven var hemskt kalla. Med danska Jylland säkrat ville Karl X Gustav fortsätta vidare mot Köpenhamn på Själland. Genom att vänta till dess att tillräckligt tjock is hade bildats på sunden tog han sig över sunden och förbi den danska flottan som annars skulle vara ett hinder.
Efter noggranna rekognoseringar inleddes den riskfyllda marschen från Fyn över det isbelagda sundet den 5 februari 1658 (trots att det står 7 februari ovanför målningen).
Svenskarna landsteg på Själland sex dagar senare och utanför Köpenhamn valde Fredrik III av Danmark att sluta fred med Sverige. Karl X Gustavs vågspel ledde till freden i Roskilde den 26 februari 1658. En historisk händelse som var gynnsam för Sverige och utökade landets gränser.
Toppbilden: Karl X galleri på Drottningholms slott. Under barocken fanns en fascination för antiken och ett heroiskt stilideal som hängde samman med viljan att blicka tillbaka till människans guldålder. Takmålningen visar dekorativa attribut för krig och stridsscener från antikens slagfält medan väggarnas målningar visar mer dokumentära stridsscener. Foto: Ralf Turander
_-_Nationalmuseum_-_19702.jpg)
När drottning Kristina abdikerade 1654 gjorde hon sin kusin Karl Gustav till sin tronföljare. Under större delen av sin regeringstid var Karl X Gustav härförare för de svenska trupperna. Målning av Sébastien Bourdon. Foto: Nationalmuseum

Karl X Gustaf (1622-1660) efter slaget vid Iversnaes. Målning i galleriet på Drottningholms slott, av Johan Philip Lemke. Foto: Nationalmuseum

Bataljmålningen 'Tåget över Stora Bält' skildrar Karl X Gustavs mest kända och riskfyllda krigsbravad - ett vågspel som ledde till freden i Roskilde 1658. Målning av Johan Philip Lemke. Beskuren, klicka på bilden för helheten. Foto: Nationalmuseum

Att uppföra slott var ett sätt att befästa kungamakten. Byggherren drottning Hedvig Eleonora (1636-1715) anlitade tidens främsta arkitekter och hantverkare när hon uppförde Drottningholm. Foto: Dick Norberg

Galleriet fungerade som en promenadgång mellan kungens rumssvit och drottningens paradvåning och dominerades ursprungligen av tio stora målningar av Karl XI:s hästar. På slottet finns ytterligare ett galleri (på bilden) med målningar över sonen Karl XI:s bataljer. Foto: Kate Gabor