En högtidlig hälsning

Att skjuta salut har sedan 1600-talet varit en militär hedersbevisning. En salutomgång om 21 skott ges i dag vid exempelvis Kungens födelsedag och nationaldagen.

Ordet salut kommer av latinets salus som betyder hälsa, välfärd och är en hälsning. Från början var saluten ett sätt att visa sina fredliga avsikter. När örlogsfartyg närmade sig främmande hamn tömde man sina kanoner på skott. Detta blev så småningom en hedersbevisning, en salut.

Saluten kunde också vara ett sätt att visa vilket land man kom ifrån. Två skott i snabb följd är sedan 1635 en så kallad ”svensk lösen”. I krigstid användes den som en igenkänningssignal både till lands och till sjöss. Vid högtidliga tillfällen gavs kunglig salut med dubbel svensk lösen, alltså fyra skott, vilket har gett upphov till det svenska bruket med ett fyrfaldigt leve.

Med tiden kom saluten att utvecklas till Försvarsmaktens högtidlighållande av framför allt regentens och tronföljarens födelsedagar och namnsdagar samt välkomsthälsning till utländska statschefer och kungligheter som besöker Sverige. Även vid särskilda tillfällen som kungliga födelser, statschefens frånfälle och trontillträde skjuts salut.

Försvarsmakten har flera salutstationer över landet som i dag används, som Kungshall i Karlskrona, Kusthöjden i Härnösand och Skansen Lejonet i Göteborg. I Stockholm finns två batterier, ett på Skeppsholmen och ett på Kastellholmen.

I Boden skjuts salut från rörligt salutbatteri vid Kvarnängen. Salut kan även avges från till exempel ett örlogsfartyg.

Enligt internationell praxis är en salut 21 skott.

Filmen: Nationaldagen 2019. Soldater ur Amfibieregementet skjuter salut om 21 skott från Skeppsholmens salutbatteri i Stockholm.
Foto: Kaffegruppen/Kungl. Hovstaterna