Gustav III:s paviljong Hagaparken gustavianskt

Stilhistoria – Gustavianskt

I Sverige är övergången från rokoko till gustavianskt en långsamt följbar utveckling som vid seklets slut kulminerar i nyklassicism. Det vi kallar gustavianskt infaller under Gustav III och hans son, Gustav IV Adolfs regenttid.

Stilepokerna har ofta kommit att namnges efter sina samtida tongivande personligheter, oftast regenter, varför samma stilepok kan ha olika namn i olika Europeiska länder. I Sverige motsvaras till exempel Louis seize (Louis XVI, 1754–93) i senare 1700-talets Frankrike av vad vi benämner som Gustavianskt (Gustav III, 1771–92, Gustav IV Adolf, 1778–1809).

En stilmedveten monark

Likt sin mor, drottning Lovisa Ulrika, var Gustav III mycket stilmedveten och utpräglad estet. Hans bildning och goda smak kom att avsevärt prägla vårt svenska 1700-tal. Gustavianskt har i vår tid kommit att nästintill hållas för synonymt med ’svenskt’ och mycket i 1900-talets funktionalism och enkla formspråk kan i vårt svenska folkkynnes återhållsamhet kopplas tillbaka till det gustavianska.

Om rokokon anses vara vegetativ så är det gustavianska formspråket arkitektoniskt, baserat på antikens ideal. Rokokons kurviga linjer rätas ut och siluetten blir symmetrisk, rektangel och oval är omtyckta former. Möblernas fronter blir plana och släta med avsmalnande smäckra ben, emellanåt kannelerade likt antikens kolonner. Jämfört med rokokons yvighet är en stram återhållsamhet betecknande för det sena 1700-talet.

Fanerade möblers intarsiainläggningar antar nya uttryck, för att mot periodens slut helt utebli. Den mörka enfärgade mahognyn får istället alltmer dekorationer i form av listverk och beslag i förgylld brons eller mässing, även de med former lånade från arkitekturen. Festonger och lagerkransar är återkommande motiv, liksom antikens kymationer. I Sverige är övergången från rokoko, till gustavianskt och sengustavianskt, en långsamt fortskridande fullt följbar utveckling som vid seklets slut kulminerar i nyklassicism.

Övergången från rokoko till gustavianskt

Jean-Eric Rehns roll som förmedlare i övergången från rokoko till vad vi Sverige kallar gustavianskt är av stor vikt för stilutvecklingen i landet vid tiden.

Jean Erik Rehn (1717–1793) reste ursprungligen till Paris för att lära till kopparstickare, men mångsidigt begåvad och av Hårleman uppmärksammad, hemkallades han att ingå i staben för slottets invändiga färdigställande. Rehns bredd och mångsidighet skulle idag kallas multidesigner. Han formgav allt från porslin, silver, tapeter och tyg, till arkitektur, fasta inredningar och trappräcken i smidesjärn.

Drottning Lovisa Ulrika uppmärksammade Rehns begåvning och lät 1755 bekosta en läroresa till Frankrike och Italien, vilken Rehn gjorde i sällskap med målaren Johan Pasch. Resan tog sexton månader, varav ett halvår tillbringades i Rom. Hemkommen, blev Rehn hovintendent och professor vid akademien 1757. Under denna resa kom Jean Erik Rehn i kontakt med de senaste strömningarna nere på kontinenten.

Man brukar nämna festonger, uppfästa med ”knappar”, som ett ”typiskt Rehnskt” stildrag, liksom träpaneler och foder där en avlång rektangel på mitten bryts med en cirkelform. Former som går igen i många inredningar från tiden.

Nyklassicism – Sengustaviansk

Gustav III’s resa till Italien och Frankrike 1783–84 brukar anses utgöra övergången här i Sverige till det vi kallar sengustavianskt, influerat av de nyklassicistiska strömningar kungen mötte nere på kontinenten.

Gustav III lät vid hemkomsten inreda sin paviljong på Haga och ville ha det absolut senaste. Louis Masreliez’ (1748–1810) hade i många år studerat konst och måleri både Frankrike och Italien. Louis kom att bli en mycket skicklig vad vi idag skulle kalla designer. Tillsammans med brodern, bildhuggaren Jean-Baptiste Masreliez, skapade han många av landets utsöktaste interiörer i nyklassicism.

Det är under den gustavianska epoken stora möbelmästare som Haupt och Iwersson är verksamma och möbeltillverkningen har i vårt land aldrig stått högre i teknisk hantverksskicklighet än vid seklets slut.

Toppbilden: Inredningarna i Gustav III:s paviljong på Haga visar landets främsta exempel på den sengustaviansk stilen. Foto: Gomer Swahn/Kungligaslotten.se

Pelarsalen Kungliga slottet gustavianskt

I Pelarsalen på Kungliga slottet finns stolar som har formen av två stilepoker, så kallad transition. Här ses också gustavianska stildrag på dörrarnas paneler och överstycken. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Stol gustaviansk Kungliga slottet

De gustavianska stolarna i Pelarsalen, skapade av möbelmästare Erik Öhrmark, visar övergången mellan olika stilepoker. Ryggbrickans violinform och framsargens kurvatur är exempel på kvardröjande drag av rokoko, här i kombination med gustavianska ben. Öhrmark blev mästare 1777 och följde med i stilutvecklingen fram till seklets slut. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Gustav III:s paviljong gustavianskt Hagaparken

Gustav III:s paviljong tillhör höjdpunkterna i den svenska konsthistorien med interiörer, bland de främsta i landet, från det sena 1700-talet. Den engagerade Gustav III anlitade en av de stora konstnärerna – Louis Masreliez – som i och med det blev en trendsättare i den tidens inredningskonst. Foto: Jens Lindhe

Sulla stol Gustav III:s paviljong

Louis Masreliez skrev möbelhistoria i Sverige när han formgav Sullastolen till Gustav III:s paviljong. Både formen och det tekniska utförandet var vid tiden nytt. Stolmakaren Erik Öhrmark utförde hantverket. Foto: Jens Lindhe

Ljuskrona gustaviansk Gustav III:s paviljong

Även ljuskronorna i Gustav III:s paviljong visar ett nytt formspråk. På vår Youtube-kanal berättar museilärare Ulrica Häller om paviljongens interiörer och om Gustav III:s känsla för stil och trender, se länk i faktarutan. Foto: Jens Lindhe

Gustav III:s skrivbord Georg Haupt Kungliga slottet Gustavianskt

Det är under den gustavianska epoken stora möbelmästare som Haupt och Iwersson är verksamma. På bilden ses Gustav III:s skrivbord, signerat av Georg Haupt 1778, som idag är placerad i Gustav III:s paradsängkammare på Kungliga slottet. Foto: Alexis Daflos/kungligaslotten.se

Stiltypiskt för den gustavianska stilen

Utgrävningarna av de antika städerna, Herculaneum och Pompeji, vilka begravts under vulkanen Vesuvius utbrott 79 e.Kr, medför nya influenser under 1700-talets senare hälft. Antikens former möter på nytt dagens ljus och blir det nya idealet. Strama linjer ersätter rokokons böljande former, stolarnas ben rätas ut och fanerade möblers intarsia utförs på plana ytor. Mot slutet av perioden faneras möblerna i slät mahogny, gärna med dekorativa mässingslister, cockbead (kantfodrande mässingslister som skyddar fanerkanterna), och små droppformade detaljer, guttae, lånas från arkitekturen att även pryda möbler. De lättare, flyttbara möblerna får mässingtrissor på de gracila smala benen och beslagens dragringar utformas gärna som lagerkransar. Återhållsamt, symmetriskt, balanserat och stramt.

Kommande händelser

Drottningholms slott kan du upptäcka på egen hand i egen takt, men att att kombinera med en guidad visning ger besöket en extra upplevelse.

Biljetter

Drottningholms slott byggdes på uppdrag av en drottning och här har många kungligheter levt genom historien. På söndagar är en av de guid...

Biljetter

Följ med våra kunniga guider på en slottsvandring genom paradrummen på Kungliga slottet. Under vandringen levandegörs historien när samli...

Biljetter