Fasadrenoveringen på Kungliga slottet

Den pågående restaureringen av fasaderna på Kungliga slottet är det största stenarbetet i modern tid. Projektet påbörjades 2011 och beräknas – i dagsläget – vara klart 2050.

Det nuvarande slottet började byggas på 1690-talet. Sverige var en stormakt och slottet utgjorde dess maktcentrum. Fasaderna på arkitekten Nicodemus Tessin den yngres romerska palats i barockstil är rikligt utsmyckade med många detaljer av gotländsk sandsten. En byggnad som då, liksom nu, väcker uppmärksamhet och räknas till en av den europeiska barockens främsta märkesbyggnader.

Från underhåll till restaurering

Redan i slutet av 1700-talet upptäcktes att den porösa stenen vittrade och allt sedan dess har stenar bytts ut, lagats och förstärkts. År 2005 föll en balusterdocka från taket. En snabbutredning följde och den visade att stenen var i sämre skick än befarat. Fasader täcktes av nät för att minimera risken för skador om stenar lossnade.

I april 2011 startade den första restaureringsetappen av tjugotvå stycken. Statens fastighetsverk ansvarar för slottet och leder arbetet, i samverkan mellan flera olika experter och kulturminnesvårdande myndigheter. Det är ett svårt och tidskrävande arbete. Inte sedan slottet byggdes har ett så här stort stenprojekt genomförts i Sverige.

Arbete med slottets södra fasad

Den åttonde etappen av renoveringen av Kungliga slottets fasader avslutades i november 2021. Nu syns åter de nio reliefmedaljongerna med de kungliga porträtten och de fem meter höga kvinnoskulpturerna, karyatiderna, från yttre borggården.

Nästa etapp, den nionde, innefattar arbetet med slottets södra fasad och ska vara färdigt till sommaren 2024.

I restaureringsarbetet byts de mest skadade fasadstenarna ut, andra huggs om och återmonteras. Skulpterade detaljer med högt konstnärligt värde försöker man så långt det är möjligt att bevara genom olika konserverande insatser.

En tåligare stensort

Slottets fasadsten är huggen av gotländsk sandsten. Initialt var förhoppningen att åter kunna använda sandsten, förutom i de klimatmässigt allra mest utsatta lägena som kräver en tåligare stensort. Men då den gotländska sandstenen inte längre bryts i tillräckligt stor utsträckning fann Statens fastighetsverk passande ersättningssten i Tyskland, Polen och Schweiz.

Toppbilden: Karyatid på slottets fasad. Foto: Erik Kampmann