Spåren av kronprinsessan
Det naturskönt belägna Ulriksdals slott skulle egentligen bli kronprinsparet Margaretas och Gustaf Adolfs bostad. Så blev det inte. Men här kan man fortfarande ana spåren av kronprinsessan.
Det är lätt att förstå varför kronprinsessan Margareta, som själv skrev två böcker om trädgårdsplanering, älskade Ulriksdal. I många år bodde Margareta och Gustaf Adolf i en våning i den kallaste, fuktigaste delen av Kungliga slottet. De första åren hade de inte ens badrum. Men efterhand som familjen växte blev behovet av en annan bostad uppenbart.
Det naturskönt belägna, men ändå stadsnära Ulriksdals slott skulle bli en modern bostad för den växande familjen, var det tänkt. Men först behövde slottet verkligen renoveras. Ulriksdal är ursprungligen ett barockslott, men 1822 lät Karl XIV Johan inrätta ett sjukhus för krigsinvalider i slottet. På 1850-talet lät Karl XV sedan återinreda slottet enligt tidens historieromantiska stil. En stil som säkert framstod som oerhört främmande för Margareta, som målade och fotograferade och hade en rätt avancerad smak.
Margareta var barnbarn till drottning Victoria av Storbritannien. Ändå uppfostrades hon enkelt, för att inte säga puritanskt. Naturligtvis hade familjen massor med tjänare, men Margareta och hennes systrar fick ändå lära sig hur man lagar mat, städar, diskar, bakar och så vidare. Ulriksdals slottskök uppvisar därför klara tecken på att vara planerat av någon som verkligen visste vad hon gjorde. Det har stora fönster och består inte av ett rum, utan fyra, för att hygieniskt skilja på tillredning av grönsaker och kött, uppläggning och tillagning.
Det fiktiva köket i tv-serien Downton Abbey, som är samtida med Ulriksdals köket, ter sig betydligt mer svårjobbat. Utrustningen på Ulriksdal var toppmodern för sin tid, med elektrisk belysning, rinnande vatten, isskåp, linoleummattor, rostfria bänkar, värmehylla ovanför spisen, telefon och mathiss till våningen ovanför, där skänkrummet och matsalen låg. Maten tillagades på marknadens bästa vedspis. Senare tillkom en elspis och bänkytor täckta med perstorpsplatta i mönstret Villervalla, ritat av Sigvard Bernadotte, den av Margaretas söner, som blev industridesigner och vars ateljé fortfarande finns kvar just här på slottet. I köket arbetade mamsell, som var ansvarig för kök och meny, första och andra kokerska, två flickor som städade, höll spisen igång och lagade personalens mat, husknekten, som körde mat, och köksknekten som gjorde olika typer av ärenden; sammanlagt sju personer. Maten tillagades i köket på bottenvåningen och transporterades sedan varm, upplagd på fat, upp i mathissen, till det välplanerade skänkrummet på första våningen där porslin, glas och silver förvarades i de oceaner av skåp som Margareta planerat in. Därifrån bars maten ut till matsalen i rummet intill.
Margareta fick aldrig själv se köket. Hon dog hastigt 1920. Det var en chock, inte bara för hennes närmaste familj, utan för hela landet. Inredningsarbetena på Ulriksdals slott stannade upp men återupptogs senare och det omsorgsfullt planerade köket blev verklighet. På övervåningen färdigställdes ett varmt och hemtrevligt vardagsrum. Inredningen av Carl Malmsten var en bröllopsgåva till Gustaf Adolf och Louise Mountbatten 1923, från Stockholms invånare, men rummets struktur var redan klar sen tidigare. Taket hade sänkts, väggarna hade målats enkelt vita och en öppen spis hade planerats in, för värme och hemtrevnad. Det var Margaretas verk.
Bland de kungliga växterna på Ulriksdal finns delar av Gustaf VI Adolfs orkidésamling och ett myrtenträd som det är tradition att kungahusets brudar tar en kvist ifrån. Det kommer från en planta som kronprinsessan Margareta, Kungens farmor, tog med sig från England när hon skulle gifta sig med den blivande Gustaf VI Adolf 1905. Plantan hade anor från hennes farmor, brittiska drottning Victoria.
Toppbilden: Orangeriet i Ulriksdals slottspark. Ulriksdal var en passande bostad för kronprinsparet, som båda uppskattade odling och trädgårdsplanering. Foto: Håkan Lind/Kungligaslotten.se