Ur historien: Gustav III:s paviljong

Här satt Gustav III innan han begav sig till den ökända maskeradbalen på operan i Stockholm. Haga vittnar om Gustav III:s längtan efter lantlig idyll och storslagen lyx.

”Fjäriln vingad syns på Haga, mellan dimmors frost och dun”.

Bland de gäster som kungen bjöd in fanns skalden Carl Michael Bellman. I Epistel nr 64 finns den bevingade strofen ”Fjäriln vingad syns på Haga, mellan dimmors frost och dun”.

En lövsal, upplyst av mängder av ljus, ett musikkapell som spelade och ett vackert uppdukat supébord. Detta var något av det som mötte kronprinsessan Sofia Magdalena när hon anlände till Haga på kvällen den 3 juli 1767.

Kronprins Gustav hade hyrt Haga för att fira sin hustrus födelsedag och planerat länge för att överraska henne. På hemväg från Ulriksdal, där födelsedagen officiellt firats, lät Gustav ekipaget svänga av mot Haga där vägen var upplyst av marschaller. Till slut nådde sällskapet fram till ovan nämnda lövsal där supén för ett tjugotal gäster var uppdukad. Ett musikkapell spelade i bakgrunden och inne i lövsalen stod en supé uppdukad för ett tjugotal personer. Bland det som serverades fanns skinka, gädda, kalv, lamm och hjort, citroner, spenat, ansjovis, rökt lax, sill, oliver, morötter och choklad.

Storslagen lyx och lantlig idyll

Haga var alltså en välkänd miljö för Gustav III redan på 1760-talet men parkens historia inleds på allvar 1771 då kungen köper den egendom som idag utgör den södra delen av Hagaparken. Gustav III, som hade en längtan såväl efter enkelhet som efter storslagen lyx, hade en dröm om en lantlig idyll och ett enkelt liv fjärran från plikterna och denna dröm förverkligades i det lilla trähus som följde med köpet. Denna byggnad fick namnet Gamla Haga. Bland de gäster som bjöds in fanns skalden Carl Michael Bellman, som bland annat skrivit Epistel nr 64, med den bokstavligen bevingade strofen:

”Fjäriln vingad syns på Haga, mellan dimmors frost och dun."

”Ett litet krypin där man knappt kan röra sig.”

Redan 1772 inleds arbetet med att omgestalta i alla fall en del av området till en park. Till skillnad från Gripsholm, Ulriksdal och Drottningholm, där man ofta tillbringade flera månader åt gången, blev Haga, beläget nära staden, en plats dit kungen gärna gjorde dagsutflykter eller övernattade endast några dagar i sträck. Det befintliga, gulmålade trähuset var visserligen charmigt men hade sina begränsningar och Gustav III började planera för en ny byggnad eller i varje fall kunna bygga ut det befintliga huset. Svägerskan, hertiginnan Hedvig Elisabet Charlotta, liknade detta vid:

”ett litet Krypin, där man knappt kan röra sig. Hela huset består endast af fyra små rum på nedre botten och fyra små låga vindsrum. Ehuru kungen ordnat det mycket smakfullt, är det dock som riktiga råttfällor; kungens sofrum är så litet, att om han sträcker ut armarna, når han båda dörrarna på ena hållet och fönstret samt motsatta väggen på det andra.”

Kanaler, lusthus och 25 000 nya träd

Det är först 1781 som den fortfarande till stor del vildvuxna terrängen börjar omgestaltas till en engelsk park av trädgårdsarkitekten Fredrik Magnus Piper. Han hade utbildats i England och räknas till en av våra skickligaste trädgårdsarkitekter vid denna tid. Parkens intima karaktär kom nu att bli mer storslagen och med köpet av Brahelund 1785 fördubblades parkens areal norrut. Schaktningar, jordutfyllnader, vägdragningar och plantering av drygt 25 000 träd påbörjas. Böljande öppna gräsytor skulle kontrastera mot träddungar, häckar och diken. Över allt detta lades ett nät av mjukt slingrande vägar och stigar. Kanaler grävdes så att pittoreska holmar skapades och som blickfång små tempel, lusthus och monument, exempelvis Ekotemplet, den Turkiska kiosken och den Kinesiska paviljongen. För vaktstyrkan uppfördes de så kallade Koppartälten.

Ett slott av väldiga proportioner

En stor slottsbyggnad med väldiga proportioner – det som idag kallas Stora slottsgrunden – för representation och för att rymma Gustav III:s samling antika skulpturer planerades. Grundsten till slottet, ritat av arkitekten Louis Jean Desprez, lades den 19 augusti 1786, på årsdagen av Gustav III:s första statskupp 1772, som planerades just på Haga. Händelsen firades med en fest som började med att kungen, drottningen, kronprinsen och kungens syskon med sällskap promenerade till den höjd där slottet skulle byggas. Åskådarna tog plats på en läktare, musik spelades upp och genom snåren kom eldens och smidets gud Vulcanus tågande för att hamra på grundstenen. Efter detta framfördes ett skådespel där nöjets gudinna tillsammans med de fria konsterna lovade att bli bofasta på slottet. Efter skådespelet lade kungen symboliskt grundstenen som sedan även drottningen, kronprinsen, hertigen och hertiginnan och de som varit kungen behjälplig med statskuppen fjorton år tidigare hamrade på. Ledsagad av parkens skyddsgudinna, som kastade blommor i kungens väg, promenerade sedan sällskapet ned till vattnet, där flaggprydda slupar väntade på att föra sällskapet över vattnet till Gamla Haga. Där skulle den sjuårige kronprinsen möta de landstigande med några verser men blev så gripen av stundens allvar att han föll i gråt och hade svårt att göra sig hörd.

Hemliga möten, julfirande och teatersupéer

Från 1788 blir Haga den plats där Gustav III helst uppehåller sig och han vistas här långa sammanhängande perioder. Det var under den här tiden som hemliga möten, krigskonseljer, hölls i den nybyggda Turkiska kiosken, där anfallskriget mot Ryssland planerades. Kriget inleddes efter midsommaren 1788 och några av de krigsfångar som internerats i Sverige sattes på hösten 1788 i arbete på slottsbygget på Haga. Kriget medförde en växande opposition, umgängeskretsen krympte och kungen sökte sig allt oftare till det avskilda Haga. Kriget tog slut hösten 1790, samma år som Gustav III:s paviljong börjat ställas i ordning med utgångspunkt från den gamla huvudbyggnaden på Brahelund. Här planeras för inredningar som idag utgör några av de finaste Sverige kan uppvisa från den här perioden. Trots att mycket inredningsarbete återstod flyttade Gustav III in lagom till julfirandet 1790. Under våren 1791 fungerar Paviljongen till stor del som kungens permanenta hem. Han åkte i stort sett endast in till staden för att sköta statsärenden och gå på operan. Efter operaföreställningarna var det vanligt att Gustav III bjöd med sig gäster ut till Haga för en sen supé.

Gustav III:s sista dag på Haga

Den 16 mars 1792 blev Gustav III:s sista dag på Haga. Kvällen dessförinnan hade han haft ett litet sällskap på supé i Paviljongen, under vilken man bland annat diskuterade mordet på den portugisiske kungen Josef Emanuel 1758. Morgonen därpå inspekterade kungen slottsbygget och på en fråga från vakthavande kaptenen, Gustaf Löwenhielm, när slottet skulle stå färdigt, svarade Gustav III att han hoppades kunna flytta in om några år, om han fick uppnå vanlig människoålder.

Efter en tur på Brunnsvikens is för att se på slädkapplöpning begav han sig slutligen in till staden för att gå på maskeradbal på operan, där Jakob Johan Anckarström väntade med laddad pistol.

Gustav III skottskadas svårt och fördes till Kungliga slottet, där han avlider tretton dagar senare.

Slottsbygget på Haga avstannade omedelbart och mycket av det byggnadsmaterial som varit avsett för slottet på Haga fördes nu till Karlberg för att användas till Krigsakademiens kasernflyglar.

Haga fortfarande en levande miljö

Haga glömdes dock inte helt bort. Här uppfördes, intill Paviljongen, det som idag är Haga Slott som bostad för Gustav IV Adolf och hans familj. Byggnaden ritades av arkitekten Carl Christoffer Gjörwell och stod färdig 1805.

Även sedan Gustav IV Adolf och hans familj tvingats lämna Sverige 1809 fortsatte Haga att vara omtyckt som bostad och utflyktsmål.

Under 1930- och 40-talet var Haga Slott hem för prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla med döttrarna Margaretha, Birgitta, Desirée och Christina samt sonen Carl Gustaf, det vill säga vår nuvarande kung.

Sedan hösten 2010 är Haga Slott Kronprinsessfamiljens hem.

Toppbilden: Akvarellmålning av Prinsessan Eugenie: Höstpromenad i Hagaparken 1849. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Gustav III:s paviljong i Hagaparken. Haga personifierar Gustav III:s dröm om en lantlig idyll och ett enkelt liv fjärran från plikterna. Foto: Håkan Lind/Kungligaslotten.se

Prinsessan Sofia Magdalena. Kronprins Gustav (III) hyrde Haga för att överraska sin hustru Sofia Magdalena på hennes födelsedag. Foto: Kungligaslotten.se

Bland de gäster som Gustav III bjöd in fanns skalden Carl Michael Bellman som sjöng om livet på Haga i Epistel nr 64. Foto: Nationalmuseum

Hertiginnan Hedvig Elisabet Charlotta liknade Gustav III:s första hus Gamla Haga vid ”ett litet Krypin, där man knappt kan röra sig". Foto: Nationalmuseum

Trots att mycket inredningsarbete återstod flyttade Gustav III in lagom till julfirandet 1790. Foto: Gomer Swahn/Kungligaslotten.se

I Turkiska kiosken höll Gustav III hemliga möten och planerade anfallskriget mot Ryssland som inleddes efter midsommaren 1788. Foto: Kungligaslotten.se

Kinesiska paviljongen är en öppen åttkantig byggnad med ett tälttak prytt med drakhuvuden. Paviljongen ingick i Gustav III:s storartade planer för Haga. Foto: Jens Lindhe

Koppartälten uppfördes 1787 och var till för vaktmanskapet. Fasaderna åt söder är tänkta att likna romarnas härtält. Idag rymmer koppartälten café och museum. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Trappan mellan våning 2 och våning 1 i Gustav III:s paviljong: Foto: Jens Lindhe

Blå förmaket. Foto: Gomer Swahn/Kungligaslotten.se

Spegelsalongen. Inredningsarbetet leddes av Louis Masreliez som hade studerat antik romersk konst. Foto: Jens Lindhe

Jakob Johan Anckarströms mask, pistoler och knivar är några av föremålen som beslagtogs efter mordet på Gustav III. Foto: Göran Schmidt

Haga Slott var hem för prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla med döttrarna Margaretha, Birgitta, Desirée och Christina samt sonen Carl Gustaf. Idag bor Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel här. Foto: Håkan Lind/Kungligaslotten.se

Inför besöket

Följ med på en guidad tur och hör om paviljongens kungliga historia, byggnadshistoria och bevarade inredningar.

Läs mer

För större sällskap rekommenderar vi en förbokad visning. Förbokade visningar kan ges under perioden juni–augusti.

Läs mer

Upptäck mer om Gustav III:s paviljong

Gustav III:s paviljong på Haga är ur ett europeiskt perspektiv en av de märkligaste slottsbyggnaderna från det sena 1700-talet. Inte mins...

Läs mer

Det nygifta tronföljarparet Gustav (III) och Sofia Magdalena hyrde sommaren 1766 den lilla egendomen Haga alldeles utanför Stockholms nor...

Läs mer

Området Haga/Brunnsviken är en del av den kungliga nationalstadsparken. Hagaparken är kanske Sveriges främsta exempel på en "engelsk park".

Läs mer

I Koppartälten finns Haga parkmuseum, kafé och besöksinformation. Koppartälten ligger i närheten av Gustav III:s paviljong, omgärdat av e...

Läs mer

Artiklar och film

Under sommaren öppnar samtliga tio kungliga slott med tillhörande museer, parker, kapell, butiker och kaféer.

Läs mer

Här satt Gustav III innan han begav sig till den ökända maskeradbalen på operan i Stockholm. Haga vittnar om Gustav III:s längtan efter l...

Läs mer

Kundservice

Öppettider: Stängt

Många frågar om

  • Är det möjligt att ta bröllopsfoton i slottsparkerna?

    Ja, det är tillåtet att ta bröllopsfoton för privat bruk i våra slottsparker.

    Vänligen respektera följande: det är inte tillåtet att ställa upp skrymmande fotoutrustning och/eller rekvisita, att spärra av eller köra bil på våra parkområden eller på annat sätt störa övriga parkbesökare. Observera särskilda bestämmelser, exempelvis avseende fotografering från luften, under pressinformationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster .

  • Kan jag ta med min barnvagn in på de kungliga besöksmålen?

    Nej, barnvagnar är inte tillåtna inomhus.

  • Är det tillåtet att ta bröllopsfoton inne på de kungliga slotten?

    Nej, bröllopsfotografering i de kungliga slottens salar är inte möjligt.

    I samband med vigsel i Drottningholms slottskyrka, Rosersbergs slottskapell, Strömsholms slottskapell samt Ulriksdals slottskapell går det bra att fotograferas i kyrkan/kapellet, men ej i slottens salar.

  • Finns det förvaringsboxar vid de kungliga besöksmålen?

    Kungliga slottet: Ett fåtal förvaringsboxar finns vid Biljett & Information samt i Museum Tre Kronor. 10 kr i deposition (mynt).
    Vi rekommenderar dock att du inte tar med dig något större bagage. Resväskor och väskor på hjul är inte tillåtna inne på våra besöksmål.

    Övriga besöksmål: Inga förvaringsboxar tillgängliga. Vi rekommenderar att du inte tar med dig något större bagage. Resväskor och väsor på hjul är inte tillåtna inne på våra besöksmål.

  • Får jag ta med min väska in på de kungliga besöksmålen?

    Ja, mindre väskor är tillåtna, liksom ryggsäckar burna i handen eller på magen. Resväskor och väskor med hjul är inte tillåtna.

    Vänligen observera att vi ej tillhandahar förvaringsboxar (undantaget ett fåtal på Kungliga slottet). Lämna inga väskor utan uppsikt.

Fler frågor och svar