Föredrag om Vasa: Gustav Vasas Gripsholm
Den sparsamme Gustav Vasa byggde inte fler slott än nödvändigt. Men sitt privata slott på sitt privata gods var ett undantag. Gripsholms slott blev ett av kungens viktigaste residens.
Gustav Vasas Gripsholm
– ”mitt rätta arv och eget”
Lunchföredrag 19 april kl. 11.00
Rikssalen, Gripsholms slott
Biljett 70 kr via biljettlänken
Läs om tillgängligheten på Gripsholms slott
Förköp av biljett via menyknappen Biljetter på denna sida.
Kombinera föredraget med lunch på Gripsholms värdshus. Biljetten inkluderar lunch till rabatterat pris mot uppvisande av föredragsbiljetten.
Till skillnad från sönerna, som kom att framträda som bildade renässansfurstar, manifesterande sig i praktfulla byggnader, förblev Gustav Vasa i grund och botten en adlig godsägare. En på många sätt jordnära och sparsam monark som inte byggde flera slott än nödvändigt.
Han satsade efter Dackefejden mer på militära fästningar än på palats, för att säkerställa kontrollen över sitt väldiga gods: Sverige. Men ett slottsbygge satsade han tidigt på: Gripsholm, hans privata slott på hans privata gods. Ättens tänkta stamborg, som näst Tre kronor i Stockholm blev kungens viktigaste residens.
Gustav visade också en osedvanlig fingerfärdighet när det gällde att tillskansa sig andras fasta egendom, inte för kronans räkning utan för egen del, och en särskild målgrupp för Gustavs fingerfärdighet var änkorna.
Gustav Vasas stamborg. Gripsholms slott ur Suecia antiqua et hodierna ("Det forna och nuvarande Sverige"), en serie koppargravyrer över stormaktstidens Sverige på 1600-talet, utförd av arkitekten och ämbetsmannen Erik Dahlbergh (1625-1703). Foto: Kungliga biblioteket
Gripsholms egen expert, slottsuppsyningsman Jim Sjöberg, ger en serie lunchföredrag på Vasatema i våren 2023.
Se vårens föredragsprogram: