Inställt: Bland guld och juveler

Följ med ner i Skattkammaren och lär dig mer om hur riksregalierna används idag. På nära håll får du se de kronor som har använts i samband med de senaste årens kungliga vigslar och dop.

Obs!

Med anledning av med coronapandemin och dess följdverkningar, är programpunkten inställd.

De som köpt biljetter kontaktas.

Läs mer här!

Sedan 1907 har våra kungar och drottningar inte burit krona, men riksregalierna har behållit sin betydelse som symboler. Regalierna är ett koncentrat av svensk ceremonihistoria från fem århundraden och dessutom fascinerande och dyrbara konstverk.

Kvällens guide är museilärare Anna Svedberg

Den sista kröningen

Kröningar av svenska regenter är kända sedan tidig medeltid och traditionen var obruten till Oskar II:s kröning 1873. Hans son Gustaf V valde däremot att inte låta sig krönas. Sedan 1907 har våra kungar och drottningar inte burit någon krona. Likafullt har regalierna kvar sin betydelse som symboler för kungarikets traditioner. I samband med till exempel trontillträden och kyrkliga ceremonier inom kungahuset, som vigslar, begravningar och dop, placeras regalierna på hyenden (kuddar) för att markera kunglig värdighet och aktens betydelse.

Tillgänglighet

Det är 55 trappsteg ner till Skattkammaren. Ledstång finns i trappan men inte på vilplanen. Behov av hiss föranmäls per e-post info.stockholms-slott@royalcourt.se eller per telefon 08-402 61 00 (mån–fre 09.00–12.00).

Program2020

Toppbilden: Vid Prinsessan Adriennes dop den 8 juni 2018 stod prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas krona vid altaret i Drottningholms slottskyrka. Kronan som finns att se i Skattkammaren tillverkades 1778 i Stockholm av en okänd mästare. Foto: Henrik Garlöv/Kungligaslotten.se

Regalierna är statlig egendom. Enligt 1594 års instruktion ska de vårdas av Räntekammaren, numera Kammarkollegiet. Ursprungligen förvarades de i skattkammarvalvet i den gamla kungaborgen Tre kronor. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se