Väggur, Paris 1740
Vägguret uppges ha varit kung Adolf Fredriks och Lovisa Ulrikas faddergåva när sigillgravören Moses Marcus Levi konverterade och lät döpa sig i december 1754.
Att de kungliga var faddrar och överlämnade en synnerligen dyrbar gåva avspeglar hur man såg på händelsen. Statskyrkans lutherska tro var den som gällde i Sverige och när personer av annan bekännelse konverterade, uppmärksammades detta stort. Levi antog namnet Adolph Ludvig efter kungaparet och försvenskade sitt efternamn till Levin.
Urtavlan bär franske hovurmakaren Louis Mynuels signatur. En stämpel avslöjar att den är från åren 1745-47 när Mynuels änka övertagit verkstaden. Figurgruppen i krönet föreställer jaktgudinnan Diana och en av hennes hundar. Bronsfodret är utförd av Jean-Joseph de Saint-Germain.
Uret återförvärvades till de kungliga samlingarna av dåvarande kronprins Gustaf (V) 1887.