Skulpturerna i Orangerimuseet

I orangeriet visas en betydande samling svensk skulptur av bland annat Johan Tobias Sergel och Carl Milles. Skulpturerna ingår i Nationalmuseums samlingar och visas permanent i Orangerimuseet.

Under större delen av 1700-talet dominerades bildhuggarkonsten i Sverige av de fransmän som inkallats att utföra arbeten till det nya Kungliga Slottet i Stockholm.

Bronsexemplar av Bernard Foucquet här utställda enleveringsgrupper i mörkpatinerad gips med antikt mytologiska motiv står till exempel uppställda i nischer på slottsfasaden.

Gudinnan Ceres, som med facklor i händerna söker sin av Pluto bortrövade dotter Proserpina i underjorden, samt hennes prästinnor de två karyatider som bär skålar på vilka eld skulle flamma, utförde Sergel till de soaréer på Stockholms slott, då man efter tidens smak beundrade skulpturgalleriet i dramatiskt fackelsken.

Gasolfacklor lyser upp

De facklor som idag inramar orangerimuseets dörrar är kopierade efter Sergels för att kunna återskapa liknande ljuseffekter, när de på kvällen tänds med gasol.

Modellen till L’Archevêques och Sergels Gustav II Adolfsmonument på Gustav Adolfs torg visas likaså.

Under Gustav III:s tid var Johan Tobias Sergel vårt lands störste konstnär. I Rom på 1770-talet skapade han Faunen, Diomedes och Mars och Venus.

I Stockholm skulpterade han äreminnen över Gustav III, och här i Orangerimuseet visas gipsmodellen till statyn på Skeppsbron, Gustav Vasa och Gustav II Adolf. 

Rosa Galleriet – 1800-talet

Under hela 1800-talet fortsatte den grekisk-romerska antikens myter och skulpturer att inspirera svenska bildhuggare, av vilka de flesta också tillbringade en längre eller kortare tid i Rom och högg sina verk i marmor från Carrara.

Vinguden Bacchus har till exempel återgetts av Johan Niklas Byström och Erik Gustaf Göthe och en Bacchantinna i gudens följe av Johan Peter Molin.

Byström har även återgett den tragiska kärlekssagan om Hero, som en stormnatt såg sin älskade Leander drunkna, sedan den fackla slocknat varmed hon brukade vägleda honom, när han simmade till henne över Hellesponten.

Svenska personligheter

Jämsides beställdes under 1800-talet en rad minnesmonument över svenska kungar, politiker, skalder, naturforskare med flera. Gipsmodellerna till några av dessa skulpturer finns utställda; Fogelbergs Karl XIV Johan på Slussen och Johannes Frithiof Kjellbergs Linné i Humlegården båda i Stockholm samt Carl Gustaf Qvarnströms Esaias Tegnér i Lund.

I Orangerimuseet finns försäljning av vägledningar över museet och dess historik, med förteckning över utställda skulpturer illustrerade med vackra bilder.

Toppbilden: Museet blev möjligt tack vare Carl XVI Gustaf 1988 som lät upplåta orangeriet som skulpturmuseum. Foto: Kungligaslotten.se