Stilhistoria – Empire

Empirens starka kontraster och färgval, krigssymbolik och dyrbara materialval återspeglar Napoleonkrigens Europa. Den franska empiren i svensk tappning bär namn efter vår förste Bernadotte – Karl-Johan, vars lustslott Rosendal utgör ett av landets bäst bevarade exempel på inredningar från tiden.

Klassicismen ges nya dimensioner och uttryck i Napoleontidens Europa. I Sverige byter vi regim efter förlusten av Finland 1809, en ny tid, en ny epok tar vid och en ny ätt på tronen. Vi var klara med den gustavianska tiden, dess mode, inredningar och politik. Nya tider och nya ideal – den franska empiren, som i sin svenska tappning givits namnet Karl Johan-stilen, efter vår förste Bernadotte, vars ankomst till landet sammanföll med tidens stilyttringar.

Empire med symbolik

Rosendals slott på Djurgården uppfördes av Karl XIV Johan som ett slott för dagsutflykter och representation, med närhet till militärövningarna på Ladugårdsgärde. Här ses bland annat Röda Salongen, inredd som ett romerskt krigstält med tydlig symbolik. Den tappre krigaren och konungen rummet skapats för återkommer i flertaliga referenser i inredningens detaljer, både genom nordens forntida hjältesagor och antikens.

Röda salongens tygdraperade väggar och generösa gardinuppsättningar pryds av talande krigssymbolik i form av antika rustningar, sköldar, spjut och lansar kombinerade med för tiden moderna kanoner. Sverige och Norges riksvapen återkommer bland annat som dekoration på soffans ryggkrön. De brännförgyllda bronsbeslagen kontrasterar effektfullt mot soffans mörka mahogny och möblemanget har ännu kvar sitt originalsiden med tidstypiska palmetter. Peltaskölden återfinns i stolarnas klädda ryggsitsar.

Hantverk av högsta kvalitet

Det är eleverna till de stora gustavianska mästarna som för utvecklingen vidare inom möbeltillverkningen i Sverige, bibehållande den synnerligen höga kvaliteten i hantverk och materialval från den gustavianska eran, men i det nya, moderna formspråket som hörde Napoleontiden till – Empire.

Flertalet empiremöbler är skapade av Lorenz Wilhelm Lundelius, mästare 1818, som kom att bli snickarskråets siste Ålderman före skråupplösningen 1846. Han hade lärt hos fadern, Anders Lundelius, vars strama eleganta gustavianska möbler också är representerade i de kungliga samlingarna. L.W. Lundelius’ mästerstycke kan idag ses i Bernadottegalleriet på Kungliga slottet.

Vår bäst bevarade inredning i Sverige från tiden är Karl XIV Johans lustslott Rosendal på Kungliga Djurgården i Stockholm, men även Kungliga slottet, liksom Rosersbergs slott kan uppvisa fina exempel på inredningar och möbler från tiden.

Nytt sätt att möblera

Om 1700-talet företrädesvis lät sina möbler stå längs med väggen, och vid behov lyfte fram till exempel ett tébord, eller ett spelbord så inleds successivt en bit in i 1800-talet övergången till den möbleringsform vi idag är vana vid, med möbelgrupper permanent placerade i rummen.

Karl-Johantidens bord är kompakta och av en annan tyngd än de graciöst smalbenta gustavianska bord de stilmässigt efterträder. Pelarbord blev mycket uppskattade, gärna med nedfällbara sidor i bordsskivan och kom att få sin permanenta placering centralt, ofta framför rummets långa raka mahognysoffa. De lättare flyttbara stolarna kunde placeras efter stundens behov runt omkring.

I stora Gästvåningen på Kungliga slottet kan man se fina pelarbord från Karl-Johantiden, liksom även exempel på mindre, lättare flyttbara bord från tiden. Lorenz Wilhelm Lundelius tillverkade flertalet mindre pelarbord i mahogny där bordets förgyllda pelarfot utgörs av en fascesstav (spöknippe) prydd med fanor och antik rustning. Bordets fotavslut i mahogny är i formen av en tripod (trefoting), även det en mycket uppskattad och under empiren återkommande form hämtad från antiken. Det hela vilar på tre förgyllda lejontassar. Stilenligt, tidstypiskt och effektfullt.

Toppbilden: Rosendals slott på Djurgården visar landets främsta exempel på den så kallade Karl Johan-stilen. På bilden Röda salongen. Foto: Gomer Swahn/Kungligaslotten.se