Hertig Karls kammare Gripsholms slott renässans

Stilhistoria – Renässans

Den italienska renässansen och den nordeuropeiska skiljer sig åt i uttryck. Renässansen i Sverige ter sig i många avseenden rent medeltida i uttryck fram till stormaktstiden och drottning Kristina, då nya influenser når borgen Tre Kronor i Stockholm.

I det glest befolkade valkonungariket Sverige levde medeltida interiörer och möbelbruk kvar långt efter det att renässansen etablerats och vunnit utbredning nere i Europa. Inte förrän Gustav Vasas söner övertog tronen, och vidtog tillbyggen och moderniserande renoveringar på de olika slotten, kan man tala om renässans i vårt land. Och då starkt knuten till Stockholm och Uppsala, samt ytterligare några fåtalet orter.

Nordtyska influenser

Det är inte den Italienska – Florentinska eller Venetianska, nyanserade, finstämda renässansens uttryck som tar sig form på våra breddgrader, snarare den nordtyska dito.

Hansatidens etablerade kontaktnät förde såväl influenser som hantverkare till Sverige. Välkänd är Wilhelm Boy (†1592), bördig från nuvarande Belgien och verksam som arkitekt och formgivare under 1500-talet vid flera av Vasaborgarna, samt i landets domkyrkor, där han formgivit flera av de samtida vasamedlemmars gravvårdar. Idag är det oftast i kyrkorna vi möter renässansens formspråk, då senare moden har kommit att ersätta interiörerna från vasatiden i de kungliga slotten.

Johan III (regeringstid 1569–1592) moderniserade borgen Tre Kronor i Stockholm. Han lät bygga sig en ny kungsvåning, bibliotek, slottskyrka, samt lät omgestalta en av innegårdarna med att där uppföra en kolonettförsedd loggia, Trumpetargången, som ny fasad mot dåvarande rikssalen. Arkitektur med en ceremoniell funktion i tiden och om än skapad efter italienska förtecken kom slutresultatet i sin helhet ändå att ge ett nordeuropeisk renässansuttryck.

Bildhuggeriet var rikligt förekommande vid tiden och rikt snidade lådmöbler, som skåp, kistor, och sänggavlar i högrelief, importerades från andra sidan Östersjön. Kassettak med bemålade facetter och romber hör till renässansens högst påkostade inredningar – vanligare var dock bemålade bjälktak. Panelklädda väggar och vägghängda, motivvävda tapeter kunde ofta i vårt land ersättas med motsvarigheter illusoriskt målade direkt på putsen.

Funktionella och flyttbara möbler

Tidens interiörer må uppfattas som mycket enkla, jämfört med samtida interiörer nere på kontinenten, något som dröjde sig kvar långt in på 1600-talet. Inventarier och möblemang uppvisar en påtaglig kvardröjande allmogekaraktär, rustikt och funktionsbaserat. Säng med förhängen för att hushålla med värmen, och väggfasta sittbänkar i fönstersmygen för att nyttja dagsljuset. Det ser man delvis återskapat på Kalmar slott, liksom i Hertig Karls (Karl IX) kammare på Gripsholm med sina rika kalkmålningar i takvalven och dekorativt bemålade väggfasta paneler.

Fristående möbler kom succesivt under 1500-talet. Vanligast var kistan – för förvaring, enkel att transportera, ofta rikligt dekorerad, bemålad eller med bildhuggeri i relief. Intarsiaarbeten förekom på kistor, liksom på paneler och dörrar. De avancerade träinläggningarna var ofta importerade, utförda på plats var det företrädesvis av hitresta hantverkare, i äldre dokument benämnda ”lövsågare”. Kistornas lås och beslag var ornamentsfullt utförda, liksom senare också skåpens gångjärn. Tyngre bord med balusterformade ben och bred sarg och större skåp, med bildsniderier i högrelief, var ofta importerade från Nordtyskland. Det förekom bord där underredet var utformat som ett podium, i vars hålutrymme, rotfrukter och annat ätbart med fördel kunde förvaras i golvdragets kyla.

Vanligast var enkla bänkar på bock liksom dito isärtagbara träbord så kallade bockbord, liksom nämnda kistmöbler, lätt hanterbara vid flytt mellan de olika residensen under året. Rummen lystes upp med talg- eller vaxljus i ljusplåtar av mässing eller tenn.

En drottning med kontakter

Vid sekelskiftet 1600 inleddes vad som kom att bli Sveriges stormaktstid. Erövringarna under 30-åriga kriget förde många influenser, föremål och intryck upp till Sverige, och det provinsiella, medeltida uttrycket kom succesivt att ersättas med nya förebildliga kulturyttringar.

Drottning Kristina (regeringstid 1632–1654) hade fått en gedigen uppfostran och bildning. Som vuxen fortsatte hon att vetgirigt och intresserat söka stimulerande och berikande intryck och kontakter. De konstföremål, skulpturer, silver, tapeter och målningar så kallade ”conterfeij”, musik och litteratur, som inte minst genom Pragrovet nådde Sverige, bidrog ytterligare till drottningens vidgade vyer och kontakt med kontinentens strömningar och kulturella utbud.

Drottning Kristina hade planer på att låta bygga om och modernisera borgen Tre Kronor. Dessa planer kom dock att förbli på ritningsstadiet och en ombyggnad av slottet i stormaktens huvudstad påbörjades inte förrän vid seklets slut. Kristina valde som bekant att abdikera och lämna landet. En drottning i exil, etablerad i Rom, blev en utmärkt kontakt för nästa generation – arkitektsonen Nicodemus Tessin d.y. som kom att spela en avgörande roll för nästa epok i landets stilhistoriska utveckling.

Toppbilden: Renässansen i Sverige kan sägas börja när Gustav Vasas söner lät bygga till och modernisera flera av slotten. Vasaborgen Gripsholm är ett exempel. Hertig Karls kammare är slottets mest berömda 1500-talsgemak, och en av landets mest välbevarade interiörer från denna epok. Foto: Kate Gabor

Stenbord Museum Tre Kronor renässans Kungliga slottet

Rikt dekorerade portiker, huggna sandstensportaler och annan arkitektonisk utsmyckning i stenhuggeri hör renässansen till. Även möbler skapades i sten, som stenbordet daterat 1561 som ses i Museum Tre Kronor på Kungliga slottet. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Modell av renässansslottet Tre Kronor Museum Tre Kronor Kungliga slottet renässans

Renässansslottet Tre Kronor på Johan III:s tid. I förgrunden ses slottets huvudentré med Rikssalsbyggnaden till höger om portvalvet och Kungsvåningen till vänster. Modellen finns att se i Museum Tre Kronor. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Sveno-tapeten Kung Sveno Erik XIV Skattkammaren Kungliga slottet renässans

Textil väggdekoration hörde till den absoluta lyxen. Sveno-tapeten, en av tre bevarade vävda tapeter tillverkade för Erik XIV. De räddades undan slottsbranden, och Sveno-tapeten finns nu att beskåda i Skattkammaren på Kungliga slottet. Foto: Håkan Lind/Kungligaslotten.se

Hertig Karls kammare Gripsholms slott renässans

Vanligare under renässansen var målningar av väggfasta paneler och direkt på putsen på väggar och i takvalv. Som här, i Hertig Karls kammare på Gripsholms slott. Klicka på bilden för att göra en digital rundtur i kammaren. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungligaslotten.se

Gripsholms slott renässans tak

Till renässansens påkostade inredningar hör kassettaken, men mer vanligt var bemålade bjälklag. På Gripsholms slott finns exempel. På bilden detalj av det dekorerade trätaket i Drabantsalen från 1543. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungligaslotten.se

Rikssalen slottet Tre Kronor Kungliga slottet renässans

Drottning Kristina planerade en modernisering av slottet Tre Kronor, som dock aldrig kom längre än till ritbordet. Hon skapade däremot viktiga kontakter för Sverige, även efter sin abdikation, i just det avseendet. På bilden en modell av Rikssalen i slottet Tre Kronor. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se

Stiltypiskt för Renässansen

Renässansen representerar ett återupptagande av klassiska former från antiken och tar sin början i 1400-talets Italien. Den italienska renässansen och den nordeuropeiska skiljer sig åt i uttryck. Kvardröjande medeltida, romanska drag, och bildhuggeritraditionen från gotikens katedralbyggen, kan ses den nordeuropeiska renässansen. Trappstegsgavlar, portiker och arkitektonisk utsmyckning i stenhuggeri. Ek och mörka träslag, kassettak och träpaneler med fältindelningar, facetter och romber är utmärkande för tiden. Dessa kan ha målade motiv eller motiv utförda i intarsia. Från att ha varit övervägande väggfasta börjar möbler, i vår mening, förekomma alltmer i fristående form, lår- och kistmöbler ofta utförda med rikt bildsnideri, tyngre bord med balusterben, samt lätt flyttbara möbler av enklare karaktär som bockbord och bänkar. Formspråket för möblers siluett är rektangulärt.

baluster – svarvad bärande del
balustrad – balustrar på rad uppbärande överliggare
kolonett – liten kolonn
intarsia – inläggningar av trä i trä i dekorationssyfte
portik – förhall uppbyggd av pelare eller kolonner

Kommande händelser

Teckningsutställning 23 apr – 22 jun

Vårutställningen 'Den tänkande handen' visar verk av unga tecknare, nominerade till H.M. Konungens stipendietävling med samma namn. Utstä...

Läs mer
Kulturnatt 24 apr

Följ med bakom kulisserna på Kungliga slottet. I årets digitala Kulturnatt besöker vi Spegelsalongen, som vanligtvis inte visas, och får ...

Läs mer

Följ med på en guidad visning genom 360-versionen av publiksuccén Se på mattorna – det är jag . Du får stifta närmare bekantskap med ko...

Biljetter