Renässansyngling från Florens

I Bernadottevåningen på Kungliga slottet, närmare bestämt i Lovisa Ulrikas förmak, hänger en rad intressanta målningar. Var och en mycket specifika, men med en gemensam historia som är något utöver det vanliga.

Under Napoleontiden vid 1800-talets början gjorde kejsar Napoleon sin styvson, Eugène de Beauharnais, till vicekung av Italien. Eugène var gift med kungen av Bayerns dotter, Augusta Amalia. 1807 föddes detta pars första barn, en dotter som döptes till Josephine.

Adoptivfarfar Napoleon gjorde det nyfödda flickebarnet till prinsessa av Bologna, senare även till hertiginna av Galliera. Dessutom inköpte han ett renässanspalats från familjen Caprara. I köpet ingick bland mycket annat en mycket stor tavelsamling. Palatset med innehåll överlämnades som gåva till den nyfödda prinsessan.

Sänds till Sverige

Sexton år senare gifte sig Josephine med Sveriges kronprins Oskar (I). Avståndet mellan Stockholm och Bologna var stort och Josephine fann för gott att sälja sin italienska egendom. Även denna gång ingick tavlorna i försäljningen.

Vad som hände var dock att ett antal representativa målningar, före försäljningen, sändes till slottet i Stockholm och några av dem hänger idag i Lovisa Ulrikas förmak.

En av tavlorna visar en självsäker och elegant renässansyngling. Hans namn är Lorenzo Tornabuoni och han föddes den 11 december 1468.

Släkt med familjen Medici

Lorenzo hade en kusin som också döpts till Lorenzo och som dessutom bar familjenamnet Medici. Som vuxen kom denne kusin att få tillnamnet Il Magnifico, som den främste företrädaren för 1400-talets Florens.

Lorenzo Tornabuoni fick som många medlemmar av den florentinska aristokratin en tvådelad uppfostran. Adelsfamiljernas välstånd byggde till stor del på handels- och bankirverksamhet.

För sin kommande verksamhet inom dessa områden fick Tornabuoni en gedigen utbildning. Lika viktig var dock den humanistiska utbildningen. Enligt tidens ideal skulle en adelsman behärska alla typer av ämnen: teologi, historia, klassiska och moderna språk och så vidare.

En sann adelsman var en levande uppslagsbok. På porträttet möter vi också en välutbildad och synnerligen självsäker ung man fostrad i den Europeiska renässansens huvudstad Florens vid slutet av 1400-talet.

Konstnären heter Francesco Botticini.

Toppbilden: Porträttet av Lorenzo Tornabuoni, här beskuret, av florentinske konstnären Francesco Botticini ingår i den så kallade Gallierasamlingen. Foto: Alexis Daflos/Kungligaslotten.se